Krönikan: Avgift eller skatt - En rättvisefråga

Den nuvarande regeringen har sänkt många skatter, man har till och med tagit bort vissa av dem helt och hållet. De flesta av dessa har man istället ersatt med vad man kallar för "avgifter". Då följer frågan; vad är skillnaden på en skatt och en avgift? Svaret är att en skatt i Sverige, där vi har en progressiv beskattning, en solidarisk finansiering av välfärden med andra ord, betalas till större del (procentsats) av dem som har mest att betala med. Alltså blir skatten högre för en hög- än en låginkomsttagare. Här skiljer sig skattefinansiering och den avgiftsfinansiering som regeringen Reinfeldt nu gjort till praxis eftersom det är fult att gilla skatt. En avgift är nämligen lika hög för alla.

Detta innebär att höginkomsttagare och låginkomsttagare, med vitt skiljda ekonomiska situationer, får stora ingrepp i sin privatekonomi genom avgifterna, medan höginkomsttagare får mindre ingrepp i sin privatekonomi sett till den totala inkomsten.
För oss i vänsterpartiet är detta ett klassiskt exempel, ett skolexempel, på orättvisa. Det är som att sätta upp två boxare i ringen och säga att det är okej, för de är båda boxare, men inte ens nämna att de tävlar i olika viktklasser. För oss är det självklart att en boxare i 150-kilosklassen, inte ska boxas mot någon i 90-kilosklassen. För det är inte schysst.

När regeringen nu jobbar vidare på att ersätta skatter med avgifter så är den tusenlapp mer i plånboken per månas som utlovades 2006 redan förbrukad för länge sedan på att betala alla dessa avgifter. Vi lever numera i ett avgiftssamhälle. Men denna tusenlapp är inte förbrukad för alla, det är viktigt att säga, de som tjänar mest har fått en tusenlapp till. Klassisk moderat politik fast från ett "nytt arbetarparti".

/Jonas Lundgren
Valombudsman
Vänsterpartiet Lidingö