Lördagen den 9/7 hade Parkteatern premiär för pjäsen Det sitter någon på vingen vid sin scen på Hägerstensåsen. Pjäsen bygger på två minimalistiska giganters verk; Allan Edwalls visor och Kristina Lugns texter. Skådespeleriet är bra och scenografin är precis som pjäsen i sig minimalistisk och i form av en rullande scenen som haft en lång och anrik historia.
I soligt väder fanns dock en intressant kontrast mellan en ganska mörk pjäs och ett fint väder. Mörk inte därför att tonen inte var glättig utan därför att innehållet på något sätt bryter totalt mot det glättiga. Edwalls texter är hårt politiska och handlar om utsugning och den enskilde människans villlkor, aktuella såväl idag som när de skrevs. Lugns texter är på samma sätt realistiska, nästan diskbänksrealistiskt äcklande men lik förbannat anknutna till verkligheten sådan den är för dig och mig.
Betyg: Surrealistisk förpackning kanske är en nödvändighet för att beskriva realismen utan att ge upp på grund av sakernas tillstånd.
/Jonas Lundgren
jonas.l.lidingopolitiken@gmail.com
