Kvinnors hälsa del 8: Lögn 2

"Kvinnan är mest ett skal för barnet att vistas i”

I begreppet hälsa ryms naturligtvis mycket. En vanlig idé som underligt nog fortfarande förekommer är att en gravid kvinna är två personer och inte en och att det som hennes kropp innehåller kan utöva egna rättigheter inifrån henne utåt i samhället och därmed ta kontroll över hennes hälsa. Ungefär som att det skulle gå att tränga in i en annan människas kropp och därifrån tvinga personen att gå rösta eller köpa aktier. Det säger sig själv att detta inte är eller bör vara möjligt. Absurt nog tar samhället idag från kvinnan hennes egen handlingsfrihet och rörelsefrihet genom att lagstifta om att vissa delar av hennes kropp lyder under andra lagar än resten av kroppen. Kvinnans armar under en lag, hennes livmoder under en annan. Dylika inskränkningar i mäns livsrum saknas helt i lagsystemet. Ett foster räknas i lagens mening som en ”enskild individ” från och med 22:a graviditetsveckan vilket betyder att det får ett personnummer och måste begravas av föräldrarna (läs: kvinnan, då faderskapstest väl knappast utförs på missfall) vid missfall. Kvinnas upplevelse och tolkning av situationen, om hon anser sig ha mist ett barn hon vill begrava eller om hon anser sig ha drabbats av egen ohälsa (missfall) är ovidkommande för patriarkatet då kvinnan mest är ett skal för patriarkatets söner att vistas i. Den här typen av legala antaganden innebär också att en kvinna, gravid före 22.a veckan eller inte alls, själv väljer om hon vill uppsöka vård i händelse av ohälsa av något slag. När denna tidsgräns passerat har hon istället en skyldighet att uppsöka vård i händelse av ett missfall så att detta kan journalföras och registreras. Hon förlorar alltså makt i sitt eget liv och sin grundlagskyddade rörelsefrihet då hon i praktiken ”måste anmäla” sin graviditet hos samhället och tvångsvårdas, då patriarkatet värderar henens liv lägre än ”barnets”. Hur ska man annars veta att hon följer lagen? Den här typen av lagstiftning leder även till att man vid akuta extrema hälsosituationer på ett sjukhus gör någon form av prioritering; kvinnas liv eller sammansmältningen i hennes livmoders. Detta är givetvis sinnessjukt. Kvinnan är inte till för samhällets fortplantning i ekonomiskt intresse utan hon är till för sig själv. Hon skaffar barn för sin egen skull och för att samhället behöver det, samhället skaffar inte henne som avelskapsel.

Slutsats: Det handlar om makt. Allena.

/Ida Luther Näsholm