Vår syn på vägen

Det är när man blir berömd av sina konkurrenter och motståndare som man vet att man är bra.

Igår under fullmäktigedebatten behandlade vi frågan om vägtunnelns vara eller icke vara och det märktes tydligt vad lite perspektiv kan göra för ett beslutsunderlag. Då menar jag främst perspektivet på framtiden som både jag och miljöparetiet lyfte fram, vi som har lite yngre ledamöter i vårt representantskap. Satsning på biltrafik kan inte vara en framtidslösning. Inte ekonomiskt slöseri eller långa tunga avbetalningsplaner heller. Jag menar, tänk på oss i nästa generation som ska reda upp allt.

Det var lite som när vi fick en föredragning i fullmäktige om visionen för Lidingö år 2030 och 2050. Bortåt gissningsvis 70% av alla de som inom kort ska besluta i frågan kommer ju inte ens att leva då. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Det är lite av ett ödets ironi.

Vi i vänsterpartiet står hur som helst fast vid den ståndpunkt vi haft under hela processen, och säger som enda parti i fullmäktige helt nej till en ombyggnad av vägen. Det gör vi av den enkla anledningen att den här vägbyggnationen och bergtunneln är helt onödig, så när som på några små förändringar för att höja säkerheten för fotgängare och skolbarn, som t ex säkrare övergångsställen osv.

Vi tycker att det här på alla sätt är en märklig satsning från majoritetens sida, inte bara ur miljösynpunkt, inte bara för att satsning på bilar framför mer miljövänliga alternativ känns omodern och bakåtsträvande och för att när det här bygget är klart så kanske biltrafiken ser helt annorlunda ut, utan främst för att det är ett fruktansvärt slöseri med skattepengar;

Satsningen, med en kostnad på en halv miljard kronor, innebär i praktiken att de pengar som nu läggs på en onödig vägbyggnation, som dessutom bara innebär nytta för några få, om nyttan av några minuters kortare resväg till jobbet är en nytta värd att notera i sammanhanget, inte läggs på annan verksamhet.

Alla de här miljonerna skulle istället kunna läggas på fler lärare i våra kommunala skolor, mer personal inom äldre- och barnomsorgen, osv. På att behålla Hospice, eller egentligen vilken som helst annan satsning på kommunal verksamhet hade varit bättre.

För att få perspektiv på hur fruktansvärt mycket pengar den här satsningen det rör sig om kan nämnas att de här pengarna hade räckt till att skicka samtliga 45 000 invånare i kommunen på varsin semestervecka på Kanarieöarna, eller till att anställa 1000 nya personer inom barn och äldreomsorgen under ett år.

Moderaterna och folkpartiet brukar prata om att vi ska vara rädda om skattebetalarnas pengar och bara använda dem till det allra nödvändigaste och det vi är skyldiga att erbjuda kommuninvånarna enligt lag. Nu vill man plötsligt slösa nu hej vilt! Dessutom på ett helt onödigt projekt!

Det är verkligen inte klokt. Nu kan endast en folkomröstning eller ett överklagande från någon berörd boende rädda oss. Eller möjligen folkviljan i valet om majoriteten slås itu. Att opinionen talar mot vägbygget och för oss andra partier är tydligt. Det var som ledamoten som kom fram till mig efter debatten, och lite i smyg, efter fullmäktige sa: "I hjärtat tycker jag som du".

/Ida Luther Näsholm